Hästsvansens kavallerichock
På Dagens Nyheters ledarsida skrev man för ett par dagar sedan:
'En annan följd av hästsvansens kavallerichock i Visby är att vi har fått en riktig försvarsdebatt. Det är ett stort framsteg, i ett land där man tar freden för given och tror att "bomben" är en metod för hopp i swimmingpool.
Försvaret är den innersta kärnan av statens åtaganden. Därefter kommer polis och domstolar. Därefter kommer allt annat.
Utan fred och säkerhet - inga skolor, ingen sjukvård, inga insatser för miljön. Läxan från sönderfallande stater borde vara uppenbar för alla.'
Här finns väl en lärdom för alla verksamheter, vare sig det är en stat, ett företag eller en klubb för militärhistoriska entusiaster som SMB. Vilken är egentligen kärnverksamheten? Varför finns vi till?
Finansministern verkar i alla fall tycka att staten i första hand finns till för att finansiera ytterligare en pappamånad i föräldraförsäkringen eller annat välfärdsgodis (med ett fullständigt raserat försvar som följd). Varför finns då SMB till? Vad skall vi prioritera?
När klubben grundades var det för att förse främst officerare med böcker. Vår ordförande, överste Lennart B:son Uller, skrev för många år sedan:
"Svenskt Militärhistoriskt bibliotek är ett initiativ som tagits för att underlätta spridningen av militärhistorisk litteratur till officerare. idén är att flera försvarsmyndigheter på frivillig väg samordnar marknadsföringen och distributionen av sina historiker är ytterst vällovlig och något som jag varit tillskyndare av. "
Många bra böcker aldrig når ut till sin publik. Intresset har alltid funnits, men ingen kommunikationskanal. Hur skall du kunna beställa en bok om du inte känner till att den finns? Konsekvensen är ynkligt små upplagor för de närmast sörjande. Undantag finns, men de är få.
I varje nummer av vår medlemstidning har vi alltid minst en regementshistorik över ett förband, en skola, en stab, ett truppslag eller liknande. Detta är grunden för SMB. Sedan fyller vi ut med böcker på ett 15-tal ämnesområden, allt ifrån antikens härförare till det senaste inom militärteknik. Vi stämmer också av med alla i klubben vad du önskar dig och vad du vill ha. Breda intressen, t.e.x. andra världskriget, får då lite fler böcker än smala intressen, t.e.x. napoleonkrigen.
En hel del annat av det vi gör, t.e.x. våra resor och diverse medlemsaktiviteter, är vällovligt, men sannerligen ingen kärnverksamhet.
Någon risk för att 'hästsvansens kavallerichock' upprepas i SMB finns inte. För det första vet vi varför vi finns till och dessutom vet vi väldigt väl vad alla vi medlemmar önskar oss. Alla kommer inte alltid att vara helnöjda med utbudet, men ändock tillräckligt nöjda för att stanna kvar i klubben och därmed möjliggöra en fortsatt bokutgivning. Tvingas vi göra prioriteringar så slår vi i första hand vakt om kärnverksamheten. I SMB är det medlemmen som har högst grad och den som ger order.
Som medlem kommer du alltid att kunna känna igen "ditt" SMB. Det är ingen risk att du en dag vaknar upp och finner klubben förvandlad till oigenkännlighet, på det sätt som en del moderata sympatisörer nog uppfattar det parti som de trodde sig känna.






