Arnstad - sanningssägare eller historieförfalskare!

Det kommer påfallande ofta reaktioner på de böcker som SMB publicerar. Av böckerna i Pennan & svärdet är ett mindre antal egenproducerade. De flesta kommer från andra förlag. Vi gör en viss gallring, men erbjuder det mesta om militaria/militärhistoria som publcieras på det svenska språket.

Fick i går ett mail från Robin som skriver om en (ö)känd författare, Hnerik Arnstad:

"Hej,

Jag har under många år varit medlem i SMB, och måste säga att jag har varit otroligt nöjd! Mina bokhyllor är till stora delar fyllda av böcker som jag köpt från er. Precis som er målsättning säger så har böckerna "ovillkorligen hållit en mycket hög och enhetlig standard".
Därför blev jag mycket förvånad då jag i det senaste numret hittade Henrik Arnstads "Skyldig till skuld".

När "Skyldig till skuld" i höstas kom väckte den stor uppståndelse i Finland, på grund av vad Arnstad skriver om landet och dess roll i andra världskriget. Det här är frågor som med jämna mellanrum debatteras i Finland, speciellt Fortsättningskriget och frågan om vårt förhållande till axelmakterna (separatkrig kontra allians). Då vi fortfarande har bland oss veteraner och många andra familjer som berörts direkt av det är kriget mycket levande, och diskussionerna brukar kunna bli rätt passionerade. Därför var det knappast förvånande att debatten tog ny fart när Arnstads bok gavs ut i höstas.

Vad som däremot kan noteras är inte i första hand det hur allmänheten reagerade, utan hur erkända historiker totalt sågade både boken och dess slutsatser. Den nyss avlidne historikern Harry Järv har sagt:

"Skyddsomslaget till boken har som bakgrund till texterna Galina Sankos falska foto av barnen bakom taggtråden, som både DN och SvD publicerat i stort format.

Jag har funderat något på att förklara i någon tidning, kanske Hbl [Hufvudstadsbladet] eller Vbl [Vasabladet], att skyddsomslaget helt konsekvent omsluter falska påståenden av Arnstad."

Den största finlandssvenska dagstidning, Hufvudstadsbladet använder rubriken "Svensk attack mot Mannerheim".

Ulf-Erik Slotte recenserar i sin tur boken i Västra Nyland:

"Visst kan tidigare frågeställningar ifrågasättas och litet provokation skadar inte heller nödvändigtvis. Arnstads verk fyller dock inte måtten för en objektiv undersökning."

Vad som också är anmärkningsvärt är att en helsvensk bok skapat rubriker också på finskt håll, bland annat i Helsingin Sanomat, nordens största dagstidning, samt i kvällstidningen Iltalehti.

Jag tänker inte personligen börja lyfta fram Mannerheims meriter eller skelett i garderoben, det finns säkert nog med material om den saken redan tidigare. Däremot vill jag göra SMB:s styrelse uppmärksam på att jag, och antagligen en majoritet av SMB:s finlandssvenska medlemmar med mig, upplever att det brustit i kvalitetskontrollen i fallet Arnstad.

Tack för en i övrigt mycket välgjord tidning!

Mvh.

Robin Häggblom"

Jag satt själv hemma hos framlidne Harry Järv i somras, medan han berättade om hur Henrik Arnstad i sina böcker konsekvent och mer eller mindre medvetet bortser från alla fakta som inte talar för hans tes. Historien om Galina Sankos falska propagandafoton är ett tecken på att Henrik Arnstad tar lätt på källkritiken. Mer omd essa foton kan du läsa i nr 1/2009 av tidskriften krigens historia (s 24), där den finlandssvenske militärhistorikern Carl-Fredrik Geust berättar den objektivt sanna historien om fotona på de ryska barnen i koncentrationsläger. mer om Arnstad kan vi f.ö. läsa om i ett inlägg av professor Henrik Meinander i Svenska dagbladet.
Även professor Bo Huldt har granskat honom.