Ropen skalla - bonuspoäng åt alla!

I dag kom det ett brev till SMB, som handlar om vårt system med bonuspoäng. Det är Curt i Täby som skriver till SMB.

"Jag ber dig att ta en ordentlig funderare över hur man kan disponera sina intjänade bonuspoäng utan att behöva 'köpa på sig' ett orimligt stort antal böcker/filmer.
Jag har intjänat 1570 bonuspoäng och saldot växer konstant. I senaste Pennan & svärdet finns förvisso 10 st möjligheter att använda sig av bonuspoängen för delbetalning, men det förändrar knappast bonussaldot eftersom ajg i så fall intjänar ytterligare bonuspoäng."

Curt!
Sedan vi för tre år sedan öppnade möjligheten att delbetala böcker i Pennan & svärdet med bonuspoäng är det lättare att använda dem. Det går också åt fler bonuspoäng än vad du får tillbaka.
Men mer krävs - och det kommer. Från våren 2010 kommer det att finnas särskilda bonuserbjudaden i varje Pennan & svärdet eller på det bifogade svarskortet. En särskild satsning görs i samband med SMB:s satsning på medlemsvärvning. Inom någon månad får du med Pennan & svärdet en folder kallad "Mobförrådet", där det finns mängder med böcker - och DVD-filmer - som bara går att köpa med bonuspoäng.

Det ligger mycket i det du skriver och jag lovar att vi tar hänsyn till detta. Krafttag tas för att skapa ännu fler möjligheter att använda de bonuspoäng du och jag - och alla andra i klubben - skrapat ihop genom åren.

Vilket utbud!

Många av oss medlemmar skriver till mig och har synpunkter. Det är ömsom vin, omsom vatten. Skönt nog mest vatten och jag vill återge ett brev som nådde mig i dag.

"2003 fanns i Grönköpings veckoblad "reklam" för SMB.
Jag har aldrig ångrat att jag nappade. Även om krigshistoria inte är mitt intresse, så har jag kunnat köpa mycket intressanta böcker. Vilket brett utbud!
Balticum, judisk historia m.fl. böcker som man inte visste fanns. Varje gång lockar till köp, men jag får hoppa över då och då.

Bästa medlemshälsningar
Sonja Ericsson"


Sonja! jag är glad över att du trivs i klubben. Jag lovar att gör allt vad jag kan för att vi även fortsatt skall ha ett brett utbud inom militaria/militärhistoria/militärteknik. Och många böcker av mer allmänhistorisk karaktär rymmer tillräckligt mycekt krign och konflikter för att motivera sin plats i Pennan & svärdet.

Kommandoficklampan har landat!

SMB:s taktiska kommandoficklampa har äntligen anlänt till Sverige, närmare bestämt Göteborgs hamn. Som bekant var ju lampan så populär att den snabbt tog slut.

Nu har fartyget Xin Shanghai anlöpt Göteborg med kommandoficklamporna och de är nu i tryggt förvar hos oss i Skurup. Det är märkligt hur fort det går att få varorna till Sverige efter det att fartyget lämnat kinesisk hamn.

Det 107.000 dödviktston tunga fartyget håller en marschfart på cirka 24 knop (44 km/h)och gör man det dygnet runt så går det undan.

De är ju outslitliga!!!

Medlemskommentarerna upphör aldrig att förvåna. Just nu ifågasätts mitt omdöme i flera brev som jag mottagit. Det handlar om Officersstrumpan. Brevskrivarna fick första strumpförsändelsen i början av december och har nu hunnit tvätta strumporna många gånger om.

De drar alla samma slutsats: De ser ut som de vore nya; totalt färgäkta och av allt att döma outslitliga.
Nu slits de nog med tiden, men det tog över ett år att prova fram en perfekta strumpan för tjänstebruk. Det gör att det är rejält material som inte slits i första taget. Även färgäktheten är extremt hög. Officersstrumpan är väldigt svårblekt.

I ett par fall säger vederbörande nu upp strumpprenumerationen från mars månad, då det just nu räcker med de 12 par strumpor som de då fått. Brevskrivarna raljerar med mig och undrar om jag inte förstått att om Officersstrumpan är nära nog outslitlig så kommer jag ju inte att få avsättning för så värst många.

De jämför med "vanliga" strumpor (som kostar likadant som officersstrumpan) som de köpt och som redan efter ett par, tre tvättar börjar se betänkligt solkiga ut och där tån snart skapat sig ett litet hål att sticka ut igenom.

När vi tog fram Officersstrumpan var det en reaktion på den genomgående usla kvalitén på dagens strumpor. "Moderna" strumpor är just gjorda för att slitas snabbt, så att vi måste köpa nya i tid och otid.
Officersstrumpan, däremot, är av samma kvalité som en strumpa höll på 1950-talet. Det är något både du och jag får acceptera, för det är så SMB:s nestor, mj Curt Johansson, vill ha det. Och nog är det en strumpa lite utöver det vanliga.

Diskussionen fortsätter

Fick i morse ett mail från Göran i Linköping med anledning av Björn Holgerssons inlägg om att vi behöver mer modern militärhistoria i Pennan & svärdet.


"Hej Per Anders

Du ville ha synpunkter på Björn Holgerssons inlägg om ämnesfördelningen i SMB:s böcker.
Jag tror inte att man måste ha med nyare konflikter för att locka till sig en yngre publik, unga liksom gamla kommer alltid att vara fascinerade av andra världskriget. Det visade ju din undersökning för några år sedan,då du satt i fjällvärlden och tog emot post.
Men det är klart,jag förstår ju att en medlem som tycker om lite modernare konflikter gärna vill ha med sådana i större omfattning än nu, men för mig betyder sådant noll och intet.

Pratar man med yngre personer verkar det vara VK II som lockar. En stor bredd på böckerna finns redan och ska så vara, men skulle jag vilja önska något för egen del så är det böcker som behandlar enskilda vapen eller vapentyper från andra världskriget,tex: en bok om tyska minor och granater, eller en om det tyska maskingeväret mg42. Det här är ju väldigt smala titlar,men jag tror att det finns ett intresse för sådant.

Slutligen vill jag tacka för en bokklubb som bara blir bättre och bättre,det är inte lätt att välja vissa gånger,tyvärr motsvarar ju inte alltid innehållet i plånboken önskemålet att köpa böcker.

PS: Jodå,jag tycker om stormaktstiden också. Ett stort tack för boken om Lesnaja,den var till stor glädje.

Med de bästa hälsningar
Göran"

Om jag summerar Görans svar: I första hand andra världskriget, gärna smalare böcker om enskilda vapen. Och när det gäller äldre militärhistoria är det stormaktstiden som har första prioritet.

Nöjd är nöjd!

Fick härom dagen ett mail från en av oss medlemmar i SMB, med efternamnet Nöjd. Så här skriver han:

"Hej.

Jag vill börja med att tacka för världens bästa militärhistoriska bokklubb, det finns ingen annan bokklubb med ett sådant brett register.

Och jag har värvat åtskilliga vänner att gå med, och alla är överförtjusta."

Det är alltid roligt att få mail från en som är verkligt nöjd. Lita på att vi gör allt för att ta hand om varandra.
Just nu sitter jag och går igenom tänkbara böcker för år 2011. Skall det vara äldre militärhistoria, första och andra världskrigen eller senare tiders konflikter? Eller skall det vara marint, flyg eller militärteknik?

har du några konkreta idéer, maila direkt till mig på per-anders.lundstrom@smb.nu

Håller du med Björn???

I fredags fick jag ett mail som jag funderat över hela helgen. Är det så att de böcker som erbjuds medlemmarna och det redaktionella materialet i Pennan & svärdet verkligen speglar medlemmarnas intressen? Eller är det så att vi går på i gamla hjulspår och SMB åldras i samma takt som styrelse och aktiva i övrigt blir äldre?

"Hej!

Är medlem nr xxxxxxx. xx år gammal, försvarsengagerad på olika sätt i hela mitt liv.

Svenskt Miltärhistoriskt Bibliotek innehåller mycket, men jag saknar min generations och nästa generations krig o konflikter. Vietnam, Desert Storm, Jugoslavien, Afrikakrigen, senaste Irak-kriget, Afghanistan tidigare ryssarnas och numera västs krig bara för att nämna några.

Eftersom jag har ett förflutet där jag kommit i närkontakt med såväl soldater som hemmafrontens problem under Vietnamkriget och Desert Storm, vet jag att det finns en uppsjö av material att ösa ur.

Jag är av den tron att om Biblioteket skall knyta den yngre publiken till sig måste ni komplettera utbudet med ovan nämnda.

Skrivet i tacksamhet över att ni belyser Nordens krigshistoria på olika sätt. Den ligger ju trots allt nära oss.

Med varma hälsningar

Björn Holgersson"


Efter att ha läst Björns brev gick jag igenom ett stort antal representativa nummer av Pennan & svärdet. Det visade sig att 36% av materialet avsåg händelser före 1939, 53% åren 1939 till 1945 och 11% tiden efter 1945. Fördelningen av förmånsböckerna såg ungefärligen ut på samma sätt. Mest andra världskrig, en hel del äldre militärhistoria och ytterst lite modernt.

Är det så att vi är ointresserade av franska främlingslegionen och dess episka nederlag vid Dien Bien Phu i Vietnam? Är sexdagarskriget 1967 och oktoberkriget 1973 inte av intresse? Och varför har vi aldrig gett ut en bok om svenska elitförband? Är fallskärmsjägare, norrlandsjägare, kustjägare, attack- och röjdykare inte intressanta för oss medlemmar? Och SSG?

Vietnamkrigets senare del formade ju en hel generation svenskar. Varför inte en seriös bok om den konflikten, eller i vart fall en om Tet-offensiven 1968? Och varför inte en bok om de sovjetiska anfallsplanerna mot Sverige? Och varför inte en ordentlig kartläggning av försvaret i norr med tonvikten på Kalixlinjen med alla dess befästningar? Hur var det egentligen med det hemliga Sverige, ett land som bitvis såg ut som en schweizerost under kalla krigets dagar?

Själv var jag rätt hemtam i Boden, där i stort sett varenda berg inrymde någon sorts hemlig anläggning, vare sig det nu var en ledningscentral, ett LFC, ett ammunitionsförråd, drivmedelsförråd eller - som i ett av bergen - ett gigantiskt reservdelslager.

Vad anser du? Har SMB i dag rätt ämnesfördelning av böckerna? Är det bra som det är eller har Björn Holgersson rätt? Och om han har rätt? Vad skall vi i så fall skriva om? Maila mig gärna personligen på per-anders.lundstrom@smb.nu och tala om vad du anser. Din åsikt är av stort värde inte bara för mig, utan för SMB:s framtida utveckling.