HKP 10 1988-2004

HKP 10

{reg}
Motor: 2 x Turboméca Makila IA (2 x 1 780 hk) TAM 7
Besättning: 2 (+ 17)
Flygkroppens längd: 16,36 m
Rotordiameter: 15,6 m
Höjd: 4,92 m
Max startvikt: 9 300 kg
Toppfart: 280 km/h
Beväpning: -
Antal i tjänst: 12 (flygvapnet)
Reg. Nr: 10401-10412
Förband: F 21, F 17, F 15

 

Aerospatiale AS 322 MI Super Puma

År 1974 påbörjades ett utvecklingsarbete kring SA 330 Puma och projektet godkändes formellt av den franska staten i juni 1975. En seriemässig SA 330 försågs med två Turboméca Makila turbinmotorer och en helt omkonstruerad drivenhet. Försökshelikoptern (AS 331) flög första gången den 5 september 1977 och den följdes av en första prototyp AS 332 (F-WZJA) den 13 september 1978. Därefter har helikoptertypen genomgått en mängd modifieringar och finns i flera olika civila och militära versioner.

Som ett resultat av en omfattande utvärdering av olika tunga helikoptrar som ersättning för Hkp 4 föll valet på den franska AS 322. Helikoptern har dubbla jet-motorer, kan lasta 3 000 kg som hängande last med en marschfart på 260 km/tim. Två förare, en systemoperatör, en färdmekaniker och en värnpliktig ytbärgare utgör besättning. I den rymliga kabinen finns plats för åtta bårar eller upp till 24 passagerare. Totalt beställdes tolv exemplar som fick beteckningen Hkp 10 inom flygvapnet. De levererades successivt från maj 1988 fram till 1994. Huvudsaklig användning är för räddningsuppdrag där helikoptern har en aktionstid på 4,5 timmar. Eftersom Hkp 10 har radar och avancerad navigeringsutrustning kan nödställda undsättas under svåra väderförhållanden på land och över hav.

Utbildning av förare och tekniker från flygvapnet ägde rum i Frankrike och Norge. Super Puma används vid flygningar från Stavanger och ut till olika oljeplattformar. Man har därmed en avancerad utbildningsanläggning med simulator, som även utnyttjas av det svenska försvaret.

Från den 1 januari 1999 har armén, marinen och flygvapnet samordnat alla helikopterförband i en försvarsmaktsintegrerad organisation. Den betecknas numer Försvarsmaktens Helikopterflottilj och har sin huvudbas på Malmen vid Linköping. Alla helikoptrar med tillhörande personal är fördelad på fyra bataljoner:

1. Norrlands helikopterbataljon, som är förlagd till Boden (tidigare AF 1) och har följande detachement: F 21 i Lycksele, F 4 i Frösön samt Sundsvall.

2.  Svea helikopterbataljon, som är baserad på Berga i Stockholms skärgård (tidigare marinens 11. helikopterdivision) och har följande detachement: F 16 i Uppsala och Visby (Gotland).

3. Göta helikopterbataljon, som har sin huvudbas vid F 17 Kallinge (tidigare marinens 13. helikopterdivision) och har följande detachement: Säve-basen (tidigare marinens 12. helikopterdivision) och F 7 Såtenäs.

4. Östgöta helikopterbataljon, som har sin huvudbas på Malmen i Linköping (tidigare AF 2).

Helikopterflottiljen disponerar (april 1999) totalt 110 helikoptrar (Hkp 3, Hkp 4, Hkp 5, Hkp 6, Hkp 9, Hkp 10 samt Hkp 11) fördelade över de fyra bataljonerna.

 

Uppdatering hösten 2008: HKP togs ur tjänst under 2004.

 {/reg}