J 6, A, B 1930-1941

J 6

Motor: Bristol Jupiter VI (450 hk)
Besättning: 1
Längd: 7,10 m
Spännvidd: 9,00 m
Höjd: 3,46 m
Max startvikt: 900 kg
Toppfart: 300 km/h
Beväpning: 2 x 8 mm ksp m/22
Antal i tjänst: 7 (J 6), 3 (J 6A) 7 ( J 6B)
Reg. nr: 204-210, 219-228
Förband: F 5, F 3, F 1, F 8

 

Svenska Aero - Jaktfalken I

Efter de inledande flygproven med J 5 beställde Flygstyrelsen redan den 28 mars 1930 två serieflygplan av av typen Jaktfalk I. Dessa flygplan var till skillnad mot prototypen (J 5) utrustade med Bristol Jupiter VI-motorer (450 hk) och var dessutom betydligt lättare. Flygplanet fick i flygvapnet beteckningen J 6. Efter provflygningar sommaren 1930, och efter anmärkning med tillhörande modifiering av sidrodret, godkändes det första flygplanet den 26 juli 1930. Dessförinnan, den 5 juni, beställdes ytterligare fem flygplan typ J 6 vilka levererades under våren och sommaren 1931. Det första av dessa fem flygplan (206) havererade dock före leveransen under en provflygning den 27 januari 1931.

Vid denna tid och innan man fattade beslut om ytterligare anskaffning av jaktflygplan föranstaltades om jämförande prov mellan J 6 Jaktfalk och den engelska Bristol Bulldog Mk II. Något beslut fattades aldrig, efter de jämförande proven, om vilken av de två typerna som skulle anskaffas för flygvapnets räkning. Man lät udda vara jämt.

Av denna anledning beställdes den 5 november 1931 ytterligare tre flygplan - nu med fabriksbeteckningen SA 14 - till ett pris av 140 000 kronor, och med en leveranstid på tio månader. Dessa flygplan, vilka var utrustade med den starkare Jupiter VIIF-motorn (500 hk), fick i flygvapnet beteckningen J 6A.

Den 1 maj 1933 beställdes slutligen ytterligare sju flygplan av samma typ till ett pris av 54 000 kronor per flygplan. Kontraktet skulle dock komma att annulleras eftersom Svenska Aero AB hade svårigheter att uppfylla leveransvillkoren och senare även tvingades upphöra med verksamheten. Det blev i stället ASJA som kontrakterades för tillverkning av de, med J 6A helt identiska, flygplan. De av ASJA tillverkade exemplaren fick beteckningen J 6B i flygvapnet.

Flygplanen kom i huvudsak att användas för jaktflygutbildning, de s.k. Jaktkurserna, vid F 5, F 3 och slutligen F 1, där de tillsammans med J 7 formade den division som tidigt utgjorde flygvapnets enda jaktförband. Jaktfalken hade relativt goda flygegenskaper, men uppvisade brister i främst beträffande beväpning och landställskonstruktion, vilket senare dock modifierades på både J 6A och B.

J 6 konstruerades som ett jaktflygplan i en tid då svenskt jaktflyg knappast gjorde skäl för namnet. Jaktfalken kom dock att göra god tjänst i utbildningen av jaktflygare, liksom i den taktiska utvecklingen av jaktflyget som ett speciellt flygslag.

De tre sista flygplanen (205, 222 och 225) avfördes definitivt den 30 juli 1941 p.g.a. ålder och förslitning.