Marinens flygväsende (MFV) 1911-1926
Aeroplan N:r 1(Nyrop 3/Bléirot XI) 1911-1913
Nieuport IVm (NI) 1913-1914
Donnet-Léveque LI, L II 1913-1918
Morane Saulnier 3L (Thulin B) 1915-1917
Farman HF 23 (SW 11) F I - F IX 1914-1920
Thulin G, GA 1917-1922
Fredrichshafen FF33L 1918-1929
Fredrichshafen FF33E 1918-1927
Fredrichshafen/Sablating FF
Fairley III D 1924-1925 1924-1925
Macci M.8/Savoia S.13 1919-1922
Supermarine Channel II 1921-1922
Caspar S.I/Heinkel HE 1 1921-1931
Heinkel S.II/HE 2, HE 4 1924-1935
Albatros B.IIa 1919-1929
Avro 504K 1924-1928
LVG C.VI 1921-1924
Heinkel HE 3 1923-1927
Marinens flygväsende
Marinen var det första av krigsmaktens tre truppslag som inskaffade motorflygplan. Året var 1911 och den 1 december överlämnades till Sjöförsvaret det första planet, den i Landskrona byggda Nyrop N:o 3. Detta var en tvåsitsig version av Blériot XI som fick det officiella namnet Aeroplanet nr 1. Samma år kommenderades den förste sjöofficeren till flygutbildning i Storbritannien. Han skulle också flyga det nya flygplanet. Den 3 februari 1912 flögs planet för första gången i militär regi.
Vid första världskrigets utbrott i augusti 1914 disponerade Marinens flygväsende fem flygplan och det fanns även en flygskola vid Märsgarn. Efter krigsutbrottet sattes spaningsgrupper upp med ett flygplan vardera vid Furusund, Saltsjöbaden (senare Dalarö), Karlskrona och Nya Varvet vid Göteborg. Fram till krigsslutet växte marinflyget med mer än 50 flygplan.
Efterhand tillfördes Sjöförsvaret fler flygplan men det var inte förrän den 30 juli 1915 som det utfärdades ett kungligt brev, som för första gången reglementerade hur marinens flygväsende skulle organiseras.
Marinens flygväsende kom 1926 att införlivas tillsammans med Arméns flygväsende till det nya sammanslagna Flygvapnet.












