L I, L II 1913-1918

 {reg}

Motor: Gnôme (50-80 hk)
Besättning: 1
Längd: 7,90 m
Spännvidd: 11,60 m
Höjd: 2,90 m
Max startvikt: 560 kg
Toppfart: 108 km/h
Beväpning: -
Antal i tjänst: 2
Reg. nr: -
Förband: MFV Oscar-Fredriksborg, Märsgarn, Göteborg, Karlskrona, Landskrona

 

Donnet-Lévêque

I samband med Björkquistska nationalinsamlingen till en ny pansarbåt användes överskottet till att anskaffa ett antal nya flygplan. L I var ett av dessa. Det var en flygbåt tillverkad i Frankrike försedd med en 50 hk roterande stjärnmotor. I motsats till vad som annars var vanligt hade flygplanet skjutande propeller och hela drivpaketet var placerat ovan och bakom föraren. I händelse av motorstopp fanns en vev placerad bakom sittbrunnen och kopplad till motorns vevaxel så att föraren med handkraft åter skulle kunna starta. Om motorstoppet inträffade under flygning gällde det för föraren att först nödlanda innan han kunde veva för att försöka återstarta motorn. Vid denna tid startades annars motorerna genom att propellern drogs runt för hand samtidigt som tändningen slogs till. L I levererades utan motor från Frankrike 1913. Motorn var densamma som tidigare funnits monterad på Aeroplanet Nr. 1. L I användes vid marinens första flygskola vid kustfästningen Oscar-Fredriksborg nära Vaxholm. Sjöflygskolan utgjorde den egentliga grunden till svenskt marinflyg. L I var vid det första världskrigets utbrott baserad vid Märsgarn vid Hårsfjärden, sydväst om Dalarö. Förutom till utbildning användes den även för flygspaning i kustområdet. Till följd av förslitning kasserades L I redan 1916.

En andra Donnet-Lévequeflygbåt inköptes till Sverige redan sommaren 1913 av en flygskola, som ägdes av Skandinaviska Aviatik AB. Företaget drevs av Sveriges förste pionjärflygare, "flygbaronen" Carl Cederström, som hade aviatördiplom nr 1. Flygbåten döptes till Flygfisken och användes en kort period vid flygskolan både på sjön Roxen men även med hjul på landflygfältet vid Malmen. Marinen köpte hösten 1913 "Flygfisken" för 10 000 kronor. Planet fick beteckningen L II och var försedd med en 80 hk roterande Gnôme-motor. L II stationerades först vid Märsgarn men fanns senare i Göteborg och slutligen vid flygskolan i Karlskrona. Den 15 september 1919 skänktes L II, med nummer 10 målat på kroppen, till Marinmuseet i Stockholm. Numera ingår flygplanet i Flygvapenmuseets huvudsamling efter att det överlåtits från Tekniska museet i december 1997. Efter sin sista flygning hösten 1918 hade flygplanet en total flygtid på drygt 131 timmar.

{/reg}