Marinens flygväsende (MFV) 1911-1926
Aeroplan N:r 1(Nyrop 3/Bléirot XI) 1911-1913
Nieuport IVm (NI) 1913-1914
Donnet-Léveque LI, L II 1913-1918
Morane Saulnier 3L (Thulin B) 1915-1917
Farman HF 23 (SW 11) F I - F IX 1914-1920
Thulin G, GA 1917-1922
Fredrichshafen FF33L 1918-1929
Fredrichshafen FF33E 1918-1927
Fredrichshafen/Sablating FF
Fairley III D 1924-1925 1924-1925
Macci M.8/Savoia S.13 1919-1922
Supermarine Channel II 1921-1922
Caspar S.I/Heinkel HE 1 1921-1931
Heinkel S.II/HE 2, HE 4 1924-1935
Albatros B.IIa 1919-1929
Avro 504K 1924-1928
LVG C.VI 1921-1924
Heinkel HE 3 1923-1927
LVG C.VI 1921-1924

LVG C.VI
{reg}
Motor: Benz Bz IV (200 hk)
Besättning: 2
Längd:
Antal i tjänst: 2
Reg. nr: 9, 10
Förband: MFV Hägernäs
LVG C.VI
Under de sista krigsåren tillverkades i Tyskland omkring 1 000 exemplar av det dubbeldäckade, enmotoriga och tvåsitsiga spaningsflygplanet LVG C.VI. Luft Verkehrs GmbH (LVG) hade sina fabriker i Berlin och företaget levererade flera olika militära flygplantyper till det tyska flyget. Efter krigsslutet hamnade flera exemplar i stora överskottslager varifrån försäljning skedde trots att detta egentligen var förbjudet av segrarmakterna.
Flygkroppen var fanerklädd utom i nosen där plåtar klädde in motorblocket. Vingarna utgjordes av en dukklädd stålrörskonstruktion.
I december 1921 köpte det svenska marinflyget en begagnad LVG C.VI från en privatperson. Detta och ytterligare ett exemplar av samma typ hade ursprungligen anskaffats av Svensk Lufttrafik AB (SLAB), som lades ner under hösten 1921. Marinen köpte även in det andra exemplaret i december 1921 och flygplanen fick nummer 9 och 10. Marinens flygskola i Hägernäs flög de två flygplanen sparsamt och i januari 1924 kasserades de och nummer 10 såldes till Albin Ahrenberg och registrerades civilt först S-AXAA, därefter S-AABK och slutligen SE-ABK. Flygplanet avregistrerades den 20 maj 1928.
{/reg}











