Övningsflygplan (Ö)
Ö 3 1926-1929
Ö 3
{reg}
Motor: AS Lynx (185 hk)
Besättning: 2
Längd:
Antal i tjänst: 1
Reg. nr: 62
Förband: F 3
Gloster Grouse II
Grouse betraktades allmänt som ett tvåsitsigt övningsplan. Flygplanet ritades av Folland och tillverkades i själva verket som ett försöksflygplan 1923. Målsättningen var att prova flygegenskaperna med en speciell kombination av sektioner i över- och undervingar konstruerade av Folland. Syftet var att försöka väga ihop fördelarna hos biplanet med de hos monoplanet. Övervingen hade en större yta med stor lyftkraft medan undervingen var mindre, tunnare och monterad med endast obetydlig anfallsvinkel. Vid start och landning gav övervingen god lyftkraft och vid högre fart bidrog undervingen till att ge flygegenskaper, som påminde om de hos ett monoplan, utan att flygplanets spännvidd ökats. Kombinerat med den korta flygkroppen framstod Grouse som ett mycket kompakt och lättmanövrerat flygplan.
Den något modifierade Grouse II var tänkt att bli ersättare till Avro 504, som standardflygplan för den grundläggande flygträningen inom Royal Air Force (RAF). Av olika skäl accepterades aldrig Grouse som nytt skolflygplan inom RAF utan det erbjöds i stället för export.
Ett tvåsitsigt övningsbiplan av typen Gloster Grouse II inköptes den 9 december 1925 från Storbritannien. När leveransen genomförts utbetaldes £ 2 100 den 3 juli 1926. Det aktuella flygplanet hade 1925 anlänt till Malmen för en serie av demonstrationsflygningar inför flygkompaniets ledning och övrig personal. Det aktuella demonstrationsexemplaret var registrerat G-EAYN, och var i själva verket samma flygplan, som ursprungligen tillverkats 1923, och som i modifierad form även demonstrerats för RAF. Inom flygkompaniet var man imponerad av flygplanets fina egenskaper och det fanns planer att beställa ytterligare åtta Grouse II. I och med omorganisation av flygutbildning och bildande av ett självständigt flygvapen verkställdes aldrig beställningen. Leveransen av G-EAYN genomfördes således strax före att det självständiga flygvapnet bildades och likviden erlades alldeles i början av juli 1926. Flygplanet fick beteckningen Ö 3 och placerades vid Stabens Flygavdelning (SFA) och fanns i tjänst fram till kassation den 5 september 1929 till följd av förslitning. Flygtidsuttaget var trots detta endast drygt 109 timmar. Ö 3 kom således inte att avsätta några djupare spår i det svenska flygvapnets historia.
{/reg}
