S 6, A, B 1927-1946

S 6B

{reg} 
Motor: My VI (600 hk)
Besättning: 2
Längd: 9,50 m
Spännvidd: 15,30 m
Höjd: 3,50 m
Max startvikt: 2 270 kg
Toppfart: 227 km/h
Beväpning: 1 st ksp m/22
Antal i tjänst: 30 (S 6), 9 (S 6A), 10 (S 6B)
Reg. nr: 31-36, 331-335, 371-379, 390-399 (S 6) 351-359 (S 6A) 380-389 (S 6B)
Förband: F 1, F 3, F 4, F 5, F 7, FS

Fokker C.VD, E

Den flygkommission som tillsattes 1926 fick i uppdrag att studera olika flygplantyper inför en planerad anskaffning av jakt- och spaningsflygplan till det nya flygvapnet. En mängd olika alternativ studerades men till slut antogs en offert från Fokker gällande två Fokker C.V-D och två Fokker C.V-E. De levererades i januari 1928 och fick beteckningarna J 3 respektive S 6. Skillnaden bestod i att spännvidderna var 12,50 m respektive 15,30 m. I början av 1928 tecknades även kontrakt angående licenstillverkning vid flygvapnets egna verkstäder på Malmen (CFM). Samtidigt beställdes ytterligare fyra C.V-E från Holland. Även dessa fick beteckningen S 6. Även en serie på sex C.V-D levererades 1929 från Fokker och de fick beteckningen J 3A. Att Fokker C.V-D inte lämpade sig som jaktflygplan framstod klart och även om flygplanen till en början betecknades J 3 ändrades från 1931 detta till S 6.

Tillverkningen vid CFM kom så småningom igång och från 1929 fram till 1934 tillverkades sammanlagt trettiofem Fokker C.V på Malmen.

S 6 (C.V-E) hade Bristol Jupiter VI motor (450 hk) och var tillverkade hos Fokker ( 6 st) samt hos CFM ( 24 st). Av de svensktillverkade exemplaren färdigställdes sju ursprungligen som J 3B innan de ombetecknades till S 6.

S 6A (C.V-D) hade även Bristol Jupiter VI motor (450 hk) och var tillverkade hos Fokker ( 8 st) medan ett exemplar (359) var tillverkad hos CFM. Flygplanen betecknades först J 3 och J 3A innan de modifierades till spaningsflygplan med ny beteckning S 6A.

S 6B (C.V-E) tillverkades i tio exemplar vid CFM försedda med Nohab My VI motor (600 hk).

Fokker C.V hade en kropp av svetsad stålrörsstomme med klädsel i duk och aluminium. Vingstället bestod av en fribärande biplanscell uppbyggda med två balkar i furu och kryssfaner. Framkanterna var klädda i fanér och i övrigt med linneduk. Några exemplar av Fokker användes för prov med andra motorer. Sålunda provades både AS Jaguar och P&W Hornet.

Fokker S 6 användes i huvudsak som spaningsflygplan i samverkan med arméförband vid F 3 Malmen. Vid F 4 Frösön fanns även S 6 monterad på flottörställ. S 6 utnyttjades även som skol- och övningsplan samt för målbogsering. En S 6B (nr 386) finns bevarad vid Flygvapenmuseum i Linköping.
{/reg}